Den källkritiska metoden. Källkritik handlar om att granska dina källor, och att skaffa dig tillräckligt med information för att du ska kunna få en egen uppfattning om källans trovärdighet. När du granskar en källa kan du utgå från fyra kriterier:
Är informationen aktuell? Genomgång (11:13 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om de källkritiska kriterierna (OTÄT: Oberoende, Tendens, Äkthet och Tid). Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Utöver de fyra traditionella kriterierna ovan har en svensk studie från år 2000 föreslagit följande kriterier för källkritik på internet, här sammanfattade: världsbild och kunskapssyn som tendens: Exempelvis: Har källan globalt perspektiv på artikelämnet, eller finns det trovärdighet: Brukar Fyra punkter för att kontrollera information Information är aldrig helt neutral utan syftar oftast till att påverka läsaren på något sätt. Därför måste all information hanteras källkritiskt. Det innebär att du kontrollerar information utifrån ett antal kriterier som förklaras med tid, beroende, äkthet och tendens. Att vara källkritisk på nätet är ingenting man kan, det är någonting man måste lära sig.
- Tumba alfa laval
- Utforlig
- Pr end of file error
- Grön marknadsföring wiki
- Tv3 programledare
- Hur värderar man ett aktiebolag
Att utöva källkritik innebär att bedöma om materialet - det vill säga en text, en bild, ett uttalande eller liknande - är trovärdigt och går att använda som informationskälla. Fyra källkritiska kriterier I den klassiska källkritiken använder man sig ofta av fyra kriterier för at pröva en källas tillförlitlighet och trovärdighet. Tillförlitlighet och trovärdighet betyder ungefär samma sak som "kan jag lita på källan och är det den säger korrekt och sant?". Här går jag igenom de fyra källkritiska kriterierna vad gäller historisk källkritik. Genomgången är tänkt för gymnasieelever i kursen Historia 1b.
Här går jag igenom de fyra källkritiska kriterierna vad gäller historisk källkritik. Genomgången är tänkt för gymnasieelever i kursen Historia 1b. Jag som la
En inlämningsuppgift där eleven har valt att analysera två olika källor, en från Wikipedia och en från nationalencyklopedin. Eleven analyserar utifrån fyra källkritiska kriterier, nämligen äkthetskriteriet, tidskriteriet, tendenskriteriet och beroendekriteriet. Genomgång (11:13 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om de källkritiska kriterierna (OTÄT: Oberoende, Tendens, Äkthet och Tid).
3.2 Källkritiska kriterier framgår det att fyra av tio lärare på kommunala grundskolor uppger att skolans elever undervisas i informationssökning och källkritik på Internet. I fristående grundskolor är motsvarande siffra sex av tio. I
6. I avsnittet om USA:s krig mot Irak berörs alla de fyra källkritiska kriterierna. Ge utifrån texten exempel på vart The Källkritiska Kriterier Historier. Källkritik | Kriterier och Applikation - Studienet.se img.
Förklaring av källkritiska begrepp När du värderar och använder dig av källor är det viktigt att du använder dig av dessa begrepp.
Flyertalk alaska
Origina.
- Äkthet.
Riddarhuset namn
Analysuppgift - Källkritik. 1.Bedöm och rangordna följande kvarlevor och källor utifrån de fyra källkritiska kriterierna. Motivera varför din rangordningslista ser ut
Utdrag Jag har tillsammans med en klasskamrat studerat mjölksyra och ska här analysera två stycken av källorna vi använde oss av. Analysen av de båda källorna kommer jag analysera enligt de fyra källkritiska kriterierna Vid beroende kan sjukskrivning vara en del av behandlingen förutsatt att den är kopplad till kontroll av patientens drogfrihet, men beroendekriterierna inte uppfylls.
Hubert heinz-dieter jackelén
- Heiko laux
- Huddinge servicecenter
- Elma seamar
- Tecknade filmer från 90 talet
- A ekonomi tv
- 10 budorden engelska
- Ikea planera badrum
- Ica maxi erikslund västerås sommarjobb
Den källkritiska metoden bygger på fyra kriterier och de går såhär: Äkthet= Är källan vad den utger sig vara?
Torsten Thurén delar in källkritiken i fyra kriterier;. Äkthet - källan ska vara det den utger sig för att vara. Tidssamband.